Från kvarterslag till elitserien på fyra år, är det möjligt?

Vad är det som krävs för att få en kvartersförening att ta steget till att bli ett etablerat elitserielag?
Hur viktigt är det att ha pengar för spelarköp?
Räcker det med enstaka årgångar av bra ungdomslag för att nå hela vägen?
Vilken inverkan har styrelsen på möjligheten att lyckas
Vilken prioritet ska klubben sätta på rekrytering av ledar- och tränarbesättningen?

Ett par av många frågor som säkert de flesta klubbar ställer sej i sin ambition att avancera i seriesystemet. Frågor som alla är mycket intressanta och som jag därför tänkt belysa i dagens blogg.

Det som generellt behövs för att klara denna resa är i första hand personrelaterat. Det gäller således att aktivt arbeta för att rekrytera rätt personer till rätt uppdrag i klubben. Detta är så ofantligt mycket viktigare än allt annat i föreningslivet. Inte bara det viktigaste, även det som kräver mest insatser. Att som förening använda sin i kassan som ursäkt för uteblivna sportsliga framgångar är bara löjligt. Man kan komma riktigt, riktigt långt med ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Samtidigt brukar sportsliga framgångar föda möjligheter till ökad ekonomi.


Till att börja med krävs en väl fungerande styrelse, en styrelse som enbart består av personer som brinner för föreningen. De styrelsemedlemmar som sitter i föreningen utan rätt engagemang och utan att vara beredda att sätta av tid för detta arbete, är direkt skadliga för styrelsearbetet. Se er om efter personer som redan har fullt upp, det är oftast där det finns kreativa, driftiga människor som får saker uträttade.

Styrelsen måste sätta ramar och mål för verksamheten. Ju tydligare dessa är och ju bättre kommunicerade de är i verksamheten desto större chans att nå framgång. Ju mindre framförhållning, planering och tydlighet desto mindre förståelse för de krav klubben ställer på föreningens olika medlemmar. Det är faktiskt styrelsens tydlighet som många gånger föder framgång.
- Vilka krav sätter vi på våra ledare avseende tekniskt kunnande, pedagogisk förmåga, satsning etc
- Vilka krav ställer vi på våra ungdomsspelare avsende träningsnärvaro, lotteriförsäljning, uppförande, kamratskap etc
- Vilka krav sätter vi på lagen avseende medverkan i turneringar, antal träningstillfällen, teknisk utveckling etc
- Vilka krav ställer vi på seniorspelare avseende satsning, mat, sömn, förberedelser, uppbyggnadsträning etc

En fungerande ungdomsverksamhet är mycket viktigare än att ha en skattkista för spelarköp. Se på föreningar som lyckats; Sävehof, Guif, Skövde, Lugi, Kristianstad och Ystad - alla dessa har år efter år ungdomslag allra längst fram när Ungdoms-SM ska avgöras. Då räcker det inte med en eller ett fåtal årskullar med framgång. Nej, det krävs att varje årskull producerar minst två spelate med en kaliber tillräcklig för att förstärka en a-lags trupp. Detta i sin tur kräver långsiktigt arbete med ungdomsverksamheten i fokus.

Lägg stort fokus på att rekrytera kompetenta ungdomsledare. I princip gäller det att värva två ungdomsledare per säsong. Detta förutsätter dock att föreningen samtidigt underhåller och visar uppskattning till de ledare som redan finns i föreningen så att dessa stannar kvar tills dess det egna laget till slut blivit överåriga.

Se till att få alla i föreningen att dra åt samma håll. Jag kommer åter tillbala till tydlighet. Har man i föreningen säkerställt att frågor som medlems-&träningsavgift, lotteri & newbodyförsäljning, spelar-& ledarkontrakt, materialanskaffning etc är fastställda, åtgärdade och kommunicerade när säsongen drar igång så undviker klubben med säkerhet 95% av alla friktioner som annars uppstår under säsongen. Det är tyvärr en omöjlighet att få med sej spelare, föräldrar och ledare då säsongen år efter år alltid börjar med att alla dessa frågor är ouppklarade.

Jag gör inte anspråk på att dessa åtgärder på något vis är heltäckande. Inte heller att om dessa följs till punkt och pricka så når klubben elitnivå. Dock kan jag garantera att ni uppnår en förening som präglas av vilja att bidra samt förståelse och engagemang när icke planerade åtgärder måste vidtas.