Dreamteam 3 - Mittsexan - navet i anfallet

Efter en tids uppehåll i skrivandet återvänder jag idag till Håll i kulan och fortsättningen på laguttagningen av mitt eget Dreamteam. Hitintills har vi hittat rätt gällande målvakter och vänsterkantsspelare med en mix av gammalt vs. ungt, av lokal hemvävnad vs. internationell kompetens, av entusiasm vs teknisk färdighet.

Idag går vi in på den position jag i ungdomshandboll och även i lägre seniordivisioner oftast ser i stor omfattning outnyttjad. Detta trots att det kanske är den viktigaste positionen, rätt använd!!
Det är dessutom en position som antingen enbart används som hjälp för lagets skyttar eller enbart som ett rent inspelningsalternativ. Sällan ser man positionen utnyttjas i båda avseenden. Jag pratar givetvis om lagets linjespelare.

Valet av linjespelare till mitt Dreamteam baseras på följande färdigheter:
Min linjespelare kommer att ha en framträdande roll såväl bakåt som framåt.
Bakåt är den naturliga postionen en av rollerna i det centrala blocket. Här ska min mittsexa regera.
Detta innebär att man hörs mest, är tuffast och sätter nivån för övriga i laget. Jag ser gärna min mittsexa som dirigent och den spelare som genom sitt agerande och sin röst sätter respekt i motståndarna och samtidigt peppar upp resten av laget. Naturligt för mig är att mittsexan blir något av lagets lagkapten just i att leda trupperna i defensiven. Det behöver givetvis inte vara mittsexan som står för denna roll, men med tanke på att mittsexan även framåt får mest stryk och behöver vara stryktåligast så är detta en naturlig roll, samt en möjlighet att "ge igen".
En mittsexa som försynt spelar etta bakåt utan att bidra till den så viktiga energin platsar inte i min uppställning.

Framåt vill jag se en mittsexa med speluppfattning. Det innebär att spelaren har såväl blick för att genom spärrar kunna dela upp försvaret som att hjälpa niometersspelarna till avslut alternativt
inspel. Mycket av detta spel bygger på att mittsexan besitter en spelförståelse och lär sig känna sina niometersspelares styrkor och svagheter för att agera utifrån respektive spelares färdigheter.


En linjespelare ska även ha sugproppar i fingertopparna. För en linjespelare ska ursäkten att det var en dålig pass inte existera. De ska i princip fånga bollen oavsett hur illa passen än kan tänkas vara. Min linjespelare ska vidare alltid vara observant och redo på inspel, oavsett varifrån och när inspelet kommer. De linjespelare som dessutom klarar ta emot bollen med en hand, byta hand för att skjuta med andra handen - allt i ett och samma moment-  får givetvis en guldstjärna.

Jag sätter även stora förhoppningar på att min linjespelare håller en sådan fysik att de alltid säkerställer att vara uppe i anfallet första av alla spelare, och därmed förhindrar att man hamnar i andrafasen tillsammans med lagets niometersspelare.

I mitt dreamteam blir Heidi Löke en viktig kugge. Heidi som normalt ses i norska damlandslaget besitter alla de egenskaper jag ovan nämnt. Hon är ett föredöme för dagens yngre mittsexor och kan i de flesta avseenden föregå som referensobjekt för spelare med ambitioner att nå långt. Som reserv på linjen lyfter jag fram Anna Lagerkvist, en tjej född 1993 som idag spelar i Lugis damlag. Anna har jag följt sedan 8 år tillbaka, redan då såg man en blivande stjärna. Om något år är Anna absolut kandidat till Sveriges damlandslag.